Oro....

Jag är så orolig för min son. Han har klagat över magsmärta nu i snart en månad. Det började på vänster sida, sen va det i hela magen. Vi va hos läkaren i Fredags, hon tog massor av prover & han ska även lämna avföringsprov. Läkaren va verkligen bra. Hon lyssnade på vad Anton berättade & hon pratade direkt med honom. Hon tog till ochmed prover på saker hon nästan säkert visste att det inte va, men för säkert skull, sa hon.

Jag tror inte att det är något allvarligt, men Anton är jätte rädd. Det gör ju i sin tur att det blir värre. Har pratat med honom om det ikväll om skadan att oroa sig för mycket. Jag kollade även i min bok " Kroppen talar till dig", där stod nästan exakt så. Att magont kan bero på onödig & svår oro. Kan man släppa taget om det som oroar en, kan magontet lindras el försvinna helt. Det verkar som Anton lyssnade!

Jag har även gett honom av mina psylliumfrö, och efter det blev det mycket bättre. Han kunde sitta & stå rakt, vilket han knappt kunnat innan idag. Han har oxå feber, vilket han fick idag så jag är aningen oroad att det har med magen att göra... men troligen är det ju en släng av det jag har.

Vi skulle få provsvaren om två veckor, så det är bara att hoppas & be universum om hjälp.

Jag själv mår ok. Ingen direkt feber tror jag ej & halsen är bättre, så mina naturmedel hjälper.. vilket jag redan visste :-) Sen är det mycket tack vare Ankie ( ny funnen vän på BlåHuset), som sänt mig fina krya på dig hälsningar i en kommentar här på min blog! Det värmde så otroligt mycket. Tack Ankie!!

Ikväll är Magnus på Chalie och äter med sitt jobb, så Anton och jag har myst med film & massa godis... det va dock nästan bara jag som åt.. jag åt inte LITE kan jag säga...helt uppsvälld i magen & pruttar hela tiden. Jag vet ju att jag klarar inte för mycket sött, då slår jag ut hela min mage...men det är ju så GOTT med godis.

Dåligt samvete sitter jag med här nu och känner mig fetare & svullen. Visst jag har lagt på mig pga cortisonet, och använder nog tyvärr den som en liten ursäkt. Jag kan lika gärna vräka i mig nu när jag ändå ska gå upp i vikt, kan börja träna efter jag avslutat cortisonet.. jag vet.. det är enbart ursäkter. Jag blir arg på mig själv......

Men jag är ju inte mer än människa!! Jag lägger det snart bakom mig & ta nya friska tag!! Ska inte älta & tänka på det. Läste en tänkvärd text en gång som jag försöker ha i bakhuvudet vid liknade tillfällen, den löd nått sånt här;

Om du tänker för länge på en händelse eller på ditt nästa steg, kommer du att tillbringa livet stående på ett ben!

Tycker verkligen att det stämmer. Den texten har verkligen hjälpt mig i jobbiga stunder.

Ska strax gå och lägga mig. Har inte gjort ett skit idag. Varit en långtråkig dag idag, men det är nog bra med dem ibland. Då vet man hur det är att ha glada & händelserika dagar. I morgon tänkte jag däremot göra lite nytta. Ska städa lite, gå ut och gå i skogen en runda. Behöver verkligen komma ut i luften!!

Tack för idag!

Väl mött/ Tina

Kvällens ord; Hellre är jag ensam, än i dåligt sällskap!!