onsdag 31 december 2008

Sista dagen på 2008!

Hej alla glada!!Nu är det sista dagen på 2008, och det känns faktiskt lite sorgligt. Har aldrig vad jag kan minnas, känt det så tidigare, men detta året har varit ett så bra år för mig och min familj. Inte bara bra dock :-( Bilden visar min son & mig när vi besökte min barndomskamrats grav. Hon tog sitt liv förra sommaren. Jag saknar henne så mycket & önskar det fanns mer jag kunnat göra, men jag VET att det fanns INGENTING mer jag kunnat gjort för henne. Hon ville inte leva mer. Hon skulle fyllt 34 nu den 27/12, så idag ska vi åka till graven & tända ljus för henne. Hon är begravd jämte sin mamma i Växjö. Hon efterlämnade sig två bar. De är nästan vuxna och bor hos bra familjer. Det går bra för dem, men självklart saknar de sin mamma. Hon har haft ett väldigt svårt liv & jag kan inte klandra henne för valet hon gjorde. Jag vet ju hur hon haft det & alla människor som gång på gång svikit henne, när hon behövt dem som mest. Det känns bra att åka dit och få tända mina ljus och sitta en kort stund och bara minnas henne. Vi har känt varann sen vi va små. Hon kommer från Göteborg, men kom på loven till sin mormor som bodde granne med oss i mitt föräldrahem. Vi har haft så mycket kul ihop. Vi älskade att rida. När vi va små lekte vi Nord & Syd i skogen med min häst...fniss...oj vilka minnen man har. Skönt att man har dem iallafall. Igår jobbade jag. Det är så otroligt kul. Man träffar så mycket människor. Jag träffade en kund som har en vuxen dotter. Denna dotter mår skit. När mamman berättar om dottern går det kalla kårar genom min kropp. För det är som om mamman pratade om MIG!!! Jag har varit där hennes dotter nu är. Med tbl missbruk, depression, ingen livsgnista, allt är bara mörkt & orättvist. Jag känner verkligen stor sorg i mitt hjärta över denna familj. Alla i familjen blir ju lidande när en är så sjuk. Jag kunde bara hänvisa till mig själv, hur jag har haft det och hur jag tänkte under den mörka tiden. Mamman behövde verkligen höra det och jag fick henne nog att känna en gnista hopp. Jag vädjade till henne att ta hand om sig själv. För hon kan inte hjälpa sin dotter om hon går under tillsammans med henne. Att det bästa och mest rätta hon kan göra för dottern just nu, när dottern inte är mottaglig för hjälpen överhuvudtaget, är att ta hand om sig själv. Hon måste hitta sin egen styrka igen och få hjälp för sin egen del först, för att sen kunna hjälpa sin dotter. Vi pratade mycket om beroendeenheten där jag va. Jag hoppas mamman hittar orken att ta kontakt med dem så dottern få komma dit. Jag sänder dem ljus & kärlek och hoppas att denna mörka tunnel de nu färdas i, snart visar en glimt av ljus & hopp. Jag sa till mamman att om dottern ville ,kunde vi träffas och prata. Mamman blev så glad att det tårades i hennes ögon. Men jag sa till henne att det är helt upp till dottern, är hon inte mogen så spelar det ingen som helst roll hur många hon än träffar, för det är helt upp till henne när hon är redo!! Jag känner verkligen med denna familj. Jag vet va de går igenom. Men nu nalkas det ett nytt år och jag tror & hoppas att det blir ett bra år. Att jobben kommer tillbax & människor börja tänka mer på sin hälsa & välbefinnande. Jag själv kommer att fira in det nya året med min älskade man & son. Vi brukar göra det. Vi spelar spel, myser, äter gott & sen vid 24.00 går vi ut och skjuter raketer & skålar. Det är så mysigt. Men först ska vi till graven. Jag skriver nog igen, senare under dagen . Men så länge vill jag önska er alla ETT RIKTIGT GOTT NYTT ÅR!!!!!

Dagens ord :

Harmoni är din största kapacitet just nu och att vara i känslan, att älska...Att vara öppen för gemenskap och att få respons på det du själv ger ut. Det är rätt tid nu för gemensamma möjligheter, att bygga upp något med andra. Låt INGEN få dig att tvivla på det DU känner.

Lyssna till din inre känsla....

2 kommentarer:

  1. Vad fint skrivet Martina, jag blir så glad i mitt hjärta att du är och besöker Mamma.
    Och kan tänka på era gamla minnen, jag kommer även ihåg ett minne hon berättade för mig när du och hon åkte raggar bil och var med i Ljungbys tidning..
    Tänk om hon hade varit 34 år jag vet exakt hur jag skulle velat fira hennes födelsedag.. Men icke.
    Det är så svårt att förstå och inse..
    Menmen. Ta hand om dig, jag saknar dig och du betyder mycket!

    SvaraRadera
  2. Det är ledsamt när unga människor rycks bort och speciellt om dom har barn. Igår läste jag i en tidning om begravningen av en ung tjej som blivit mördad. Det kändes tragiskt. En del säger det är ödet, den personen hade levt sin tid. Jag vet inte vad jag ska tro om det.

    Så fint du kunde dela med dig lite av din historia till kunden i butiken. Det kan hjälpa.

    SvaraRadera

*♥**.¸☆.**♥*´•.¸¸❤¸¸.•☆*♥*Tack alla fina stjärnor som så starkt lyser upp mitt liv, för att ni lämnar en liten hälsning till mig! Det gör mig glad! Varmt välkommen tillbaka! Kram Tina *♥**.¸☆.**♥*´•.¸¸❤¸¸.•☆*♥*

LinkWithin

Related Posts with Thumbnails