Ibland känner jag mig som en gammal ballong som blivit kvarglömd efter ett kalas.. du vet när de är helt i hop skrumpna.
Idag känner jag mig så. Är så trött.
Jag har ännu inte landat i att jobba halvtid.
Känns som jag inte hinner med nått. När jag är ledig några timmar före el efter jobbet, är jag så trött att jag orkar inte öra det jag borde.
Har länge planerat att börja promenera igen.. men jag kommer bara inte iväg. Vädret är ju inte så inspirerande heller.
Har varit så förkyld oxå. Men har lyckats jobba ändå.
En förkylning för mig med min diagnos SLE kan vara förödande för mig, men jag klarar mig bra.
Men inte så konstigt att jag är trött.
Men jag fattar inte varför vi människor gör så här mot oss själva egentligen. Varför tvingar vi oss själva att göra massa sånt som vi faktiskt inte mår bra av?
Ibland blir det så att vi "måste" göra sånt som vi inte gillar, men det kan vara nyttigt för oss, men när vi på tvingar grej efter grej så kommer vi snart att bli helt urlakade.
De flesta ger allt på jobbet ( vi är ju där de flesta tim på dygnet ) när vi kommer hem är vi helt slut så vi orkar ingenting.
Jag tex har inte träffat mina föräldrar på länge & det är ju skrämande.
Denna Du-Är-En-Ängel Awarden är till dig!
Ta med den & när du har en liknade dag som jag just nu går igenom tar du fram denna & minns att det finns en som tycker du är en Ängel!
Du är värdefull för mig & du hjälper mig när jag är nere.
Vet inte hur man tackar för det, men jag vill ge dig denna awarden. Den kommer från djupet av mitt hjärta!!!
Ibland kommer perioder i livet när allt känns mörkt & dystert. Men det kan vara nått bra. För det är ofta då vi lär oss saker om oss själva. Vi blir mer tacksamma över de fina i livet. Vi kämpar hårdare för att inte hamna i det mörka igen. Vi lär oss glädjas åt det lilla.
När vi känner oss som mest ensamma, det är då det oftast visar sig hur många omtänksamma & underbara vänner vi faktiskt har runt ikring oss.
Så även de jobbiga är nyttigt för oss.
Efter regn kommer solsken.. ja, det stämmer.. men ibland kan det vara väldigt svårt att se den där solen när allt är så mörkt.
Då är det skönt med vänner som hjälper en.
Sorg är en STOR sak.
Jag har skrivit om det för längesedan i ett inlägg... det kan va värt att leta upp det & läsa det. Jag anser att sorg är en STOR sak & att vi alla drabbas av den.
Man kan aldrig jämföra sorg el sorgearbetet. Vi upplever det så olika.
En sak som för mig inte känns så hårt kan vara helt förödande för någon annan.
Vi måste acceptera varandras sorg & sorgearbete. Vi kan aldrig skynda på det.
Det måste få ta den tid det tar.
Min vän som tog livet av sig för ett par år sen, finns med mig nu. Kan vara därför jag känner mig så liten & sorgsen nu.
Hon finns med mig för hon vill inte att jag sörjer henne mer, men det är inte så lätt. Jag vet att hon INTE vill att jag ska sörja henne utan hon vill att jag ska glädjas med henne ty hon har äntligen fått ro. Men jag saknar henne & jag har ett gnagande dåligt samvete som frågar
- Kunde jag gjort mer för henne?
- Nä, det kunde du inte, säger hon gång på gång. Du gjorde allt du kunde, men jag hade bestämt mig. jag är lyckligare nu än jag någonsin varit. Så sörj inte mig mer.
Hon har kommit till mig i mina drömmar. Hon kommer till mig i meditationen Först trodde jag att hon ville mig något... & det ville hon ju i&försig.. men inte det jag trodde.
Hon ville säga till mig att nu räcker det. Nu måste jag släppa taget om henne.
Men det är svårt.
Så sorg är en STOR sak!!!
Vill du läsa mer om min sorg & vad jag anser om det, så finns det ett inlägg med just den Överskriften
"SORG EN STOR SAK"
Du kan hitta den under mina tidigare inlägg!
Nä, nu ska jag ta & vila mig en stund så jag orkar med arbetet i eftermiddag!
Va rädda om er & varandra!
Kram Tina
Hej Martina!
SvaraRaderaSänder dig en Hälsning från ett Dimmigt Uppsala där jag ännu bor kvar en månad till. Ja, Sorg kan upplevas olika. Jag kan känna sorg att flytta från denna lägenhet som jag bott i 27 år i. Men jag har själv tagit beslutet att flytta tillsammans med min man. Det blir en nystartning för oss båda hoppas jag.
Ha en bra Tisdag och kram.
Margit(maxelonia)
Hej min kära vän!
SvaraRaderaVill bara tala om att jag tänker på dej.
Du är inte ensam att känna som du beskriver.
Huvudsaken är att man inte ger upp utan gör så gott man kan. Vi vet att det kommer ljusare dagar. Att känna "måsten" är inte bra och det finns mycket som man gör som man egentligen inte vill göra. Vissa saker går inte att välja bort även om man skulle vilja.
Det här är lätt att säga men det går lättare om man försöker göra "val" i stället för "måsten". Tänk igenom dagligen vilka val du ska göra, väg för- och nackdelar. Ha inte dåligt samvete. Det du valde bort idag kan du välja en annan dag i stället. Men gör inte mera än du orkar varje dag.
"Du är den viktigaste personen i ditt liv"
Jag vill påpeka att själv är jag inte ett speciellt gott föredöme när det gäller det jag skrivit. Men det tål att påminnas om.
Tack för att du finns Tina!
Susanne
Hej min goa vän!
SvaraRaderaSorg är en stor sak och som du skriver så är den aldrig lika för någon...det är ett svårt skede i livet att bära sorg.
Det blir nog inte lätt men jag hoppas du kan släppa taget i din sorg om din vän för att du ska få frid i dig själv, din vän ber dig om det...hon vill att du ska känna att hon har det bra nu, där hon är idag.
Vi får hoppas att din sol är närmare än du tror, och att mörkret snart försvinner.
Förkylning är ju heller inget skoj att behöva dras med precis, såg ditt inlägg om alla tips i förkylningstider så jag hoppas du kunnat kurera dig bra och skrämt bort baseluskerna.
Absolut vill jag ha awarden, den tar jag med mig, den är så fin, jodå jag blev nöjd med min klippning, lite kortare och lite busigare än i vanliga fall, men det känns skönt.
Ska snart iväg på APT-möte....gillar ju inte att behöva sitta där mitt på dagen när jag ska jobba natten sedan, dagen blir så splittrad och inte lönt att sig för nånting heller...
Ha det nu så gott och ta hand om dig på bästa sätt.
Kramelikram