Konsten att sätta gränser...

Godmorron min vän!

Jag hoppas att du mår bra & att du får en fin dag!

Jag har funderat på detta med att sätta gränser.. sätta ner foten.. markera..

Jag har under hela min uppväxt tillåtit andra att köra över mig, stampa på mig, utnyttja mig, i tron att om jag gör annorlunda så sårar jag den andra & jag vill ju inte vara en som sårar andra.. eller hur?

Men för x antal år sen förstod jag att den enda jag sårade.. va mig själv!!!

När den uppvakelsen skedde tog det ytterligare år, innan jag ens vågade TÄNKA på att göra en förändring.

Idag förstår jag att mitt tvivel enbart bestod av ren & skär rädsla.

Ibland är det lättare att gå i det gamla för det vet man, man känner till det, man vet vad man har.. inte lika jobbigt som att börja rota runt i själen..eller hur.

Men det va det INTE!

Det är alltid svårt att göra förändringar. Även de förändringar man VET är bra för en.

Ta bara motion som ex. Alla VET att det är bra för människan & själen.. men det kan vara väldigt svårt att få det gjort ändå. Tusen ursäkter.. den ena värre än den andra. Så tror jag att det är lite till mans oavsett vilken förändring det gäller. Men när man väl kommit över den där "ursäkten" så blir förändringen en del av livet. Samma sak är det med själsliga förändringar. Ibland bara händer dem utan att man vet hur, men ibland krävs det mycket arbete innan de kan utföras.

Vet inte riktigt hur jag kom till punkten då jag bestämde mig för att sluta skada mig själv!

Att stå upp för mig själv. Att älska mig själv.

Men jag är så oerhört glad att jag kom dit. Mitt liv har blivit så mycket bättre. Mer harmoniskt & jag känner en annan glädje när jag ser mig själv i spegeln

Men det har & är fortfarande svårt ibland att sätta gränser & stå upp för mig själv. Jag är mänsklig med allt det innerbär. Finns människor som säger att de lever i total lycka ALLTID!!?? Min åsikt går i sär med deras. Jag anser att vi människor är gjorde med alla känslor av en orsak. Vi SKA kunna känna sorg & smärta, negativitet, mörka känslor. För det tillhör vår utveckling. Kan vi inte känna dessa känslor, hade vi inte behövt komma till jorden igen. Vi är här för att lära oss nått. Nått som vi inte kunnat lära oss i tidigare liv.

Om jag inte hade kunnat känna smärta, sorg, ilska, medlidande mm.. va tråkigt mitt liv hade varit. Jag lär mig ju så mycket med mina känslor. De stärker mig.

Men däremot kan vi alla göra valet HUR vi vill hantera våra känslor!!

Att sätta gränser är nyttigt. Inte bara för dig utan även för dina medmänniskor.

När jag började sätta gränser va det svårt för min omgivning att ta det. De tyckte jag blivit konstig. Det kan jag förstå idag, för de va ju så vana vid att de kunde köra med mig, jag fanns alltid till hands, jag släppte allt för att skynda till deras undsättning, men glömde bort den viktigaste...

MIG själv.

Vad ville JAG? Vad kände JAG?

Vem fanns där för MIG när jag behövde nån?

Men att börja sätta gränser öppnade upp mitt hjärta. Inte går jag runt & sätter gränser för att jag vill vara elak el egoistisk!! Nä, det är inte det det handlar om, så länge det inte är det jag väljer att göra / vara & det är det ju INTE.

Jag sätter gränser för min egen skull. Att börja känna efter hur JAG mår.. Vill JAG detta?... vad säger min magkänsla inför detta? osv...

Det har gjort att jag känner en helt annan tillit till mig själv. En kärlek som jag inte trodde fanns.

Mannen är hundens bästa vän... människan är hundens bästa vän.. människan är dens bästa vän!!

När jag började älska mig själv med ALLA fel & brister började jag älska livet på ett ärligt sätt. Jag lärde mig älska mina medmänniskor från hjärtat.

Jag är fortfarande en mycket ödmjuk människa.. kommer alltid att vara, ställer upp för andra, finns här för andra.. men på ett ärligare sätt. Mer närvarande. Mer på mina egna villkor.

Youre the master of your own destiny... det stämmer.

Vi kan inte styra omvärlden & saker & ting som händer. Men vi har makten att själva bestämma hur vi hanterar det.

Att känna sorg, ilska, besvikelse, sårbarhet.. är INGET svagt!! Tvärtom!

Det är en enorm styrka att kunna känna dessa mindre positiva känslor, ty de gör oss starkare & de lär oss att acceptera saker & ting & ger oss verktyg i livet.

Men det är här det där med att sätta gränser kommer in.

Det är inte bara inför andra det är viktigt att sätta ner gränser.. minst lika viktigt om inte viktigare att lära sig sätta gränser för sig själv.

Att inte stanna kvar för länge i självömkan, sorgen, ilskan el vad det nu är.

Dagens ord ;

Sätt ner fötterna på jorden. Sätt den ena foten lite framför den andra.. du har nu tagit ditt första steg till ett mer kärleksfullt liv till dig själv.

Fortsätt så.. ta det i din egen takt. Men sätt ner foten. Du är skyldig dig själv att göra ditt yttersta för dig själv & ditt välbefinnande

Så sätt fötterna på jorden... ett litet steg i taget. Visa dig själv den respekten att sätta gränser.

Du kommer att bli belönad stort!!!