Krav på våra ungar..

Jag har alltid försökt "uppfostra" min son att vara öppen & hjälpa de svagare.

Att se han att någon blir illa behandlad ska han va den modiga att träda fram & hjälpa el be nån vuxen om hjälp.

Han har alltid varit en god vän & tagit sig ann de mindre & "svagare".

Men så kommer vi då till lärarna på skolorna.

Jag blir så frustrerad. Jag kämpar på hemma fronten att lära min son, som nu är 13 år, rätt & fel & hur han ska lära sig att ta ansvar över sig själv. Att ärlighet alltid lönar sig.

Men så är inte fallet. Min son har under alla år hamnat i klistret pga sin öppenhet & hjälpsamhet.

han har varit en av de få i hans klass som vågat säga ifrån & säga sin mening. Jag är oerhört stolt över honom.

Men det sticker i lärarnas ögon.

Min son har frågat mig så många gånger om ärligheten VERKLIGEN lönar sig.

Han får bara "skit", som han själv säger, när han vill vara ärlig el öppen.

Det är sån dubbel moral i samhället så det är inte klokt.

Min son blev olyckligt indragen i ett bråk nyligen på skolan.

Han va oskyldig till bråket, men han va ju där, så på så vis va han ju passivt med.

Men när min son fått nog, skulle han lämna platsen & i tumultet fick han ta några slag i magen & då puttade han undan den som slog honom & DÅ kommer det en lärare flygande & trycker upp min son mot väggen med "strypgrepp" om hans hals.

När min son kom hem va han skärrad & ledsen över att han ytterligare kommit ikläm. han sa att han inte längre tror på min teori om att ärlighet vara längst & att han inte tjänar NÅTT som helst på att vara skötsam & hjälpsam.

Han får bara "skit" oavsett vad han gör.

Han va röd om halsen & jag blev rosen rasande & jäkligt ledsen.

Här kämpar vi att hjälpa vår son att bli en självständig ung man. En ung man som älskar sig själv & är ödmjuk & öppen... så kommer då LÄRARNA & raserar det.

Jag förstår min sons tvivel.

Jag tog ju givetvis kontakt med skolan & pratade med de inblandade.

Läraren som gjorde min son så illa, ville be min son om ursäkt, men min son är rädd & förbannad på honom. Så jag sa att han få nog ge det lite tid innan.

Allt är anmält av skolan till rektorn, men jag hoppas att vi kan lösa detta UTAN massa konstigheter.

Det känns som jag hjälper min son att tända ljuset inom honom för att nån sen ska släcka det gång på gång.

Men att skolan kan bete sig hur som helst gör mig såå arg.

Inte konstigt att många ungdomar blir som de blir. Vi ger dem dubbla budskap hela tiden. Skolan säger att de finns där för barnen & att de lyssnar på dem & tror på dem.. men gör de verkligen det??

Det finns säkert de som gör det & det finns säkert skolor som är jätte bra & rättvisa, men oftast tror jag nog att de flesta skolor har dessa brister.

Det LÅTER alltid så bra, men när det väl gäller så är det som bortblåst.

Min son är 13 år & har börjat slå sig fri från oss föräldrar. Han är på väg att skapa sitt eget liv & göra sina egna val.

Jag som förälder finns här som stöd & vägledare... men när skolan motarbetar mig som förälder & försöker göra om min son för det passar dem bättre... jag menar vissa saker är ju en självklarhet.. el borde vara.. som att vara ärlig, våga stå upp för sig själv, vara ödmjuk & känna sig både sedd & hörd, men skolan har helt glömt bort detta. De har glömt bort att varje unge är UNIK. Alla har inte lätt för att lära sig teori.. endel har lättare för det praktiksa.

Jag känner sån hopplöshet mot skolan. Jag vill att min son ska trivas på skolan, för det är ju hans "jobb". Han är där så många timmar varje dag & han ska kunna känna sig trygg. Om han inte gör det hur ska han då få ro att lära sig??

Min son är som de flesta 13 åringar. han är INTE Guds bästa barn. Han har en spydig attetyd & kompistrycket är högt. Men jag vill att skolan ska samarbeta med oss föräldrar. De vill att vi ska samarbeta med dem, men de borde vara lika lyhörda för oss föräldrar som de vill att vi ska va mot dem.

De hotar med kvarsittningar & annat om eleverna inte sitter knäpptysta & gör ett visst antal uppgifter innan lektionen är slut.

De ställer såna höga krav på våra ungar & de är inte så gamla. Jag tycker det är helt galet. Studier visar att hjärnan är inte fullt mottaglig förns de är 18 år & ändå ska vi banka in massa information i deras hjärnor. De blir bestraffade om de inte kan det sen.

Men varför inte göra skolan lite mer avslappnad & med mer individuella program? Alla är inte intresserade av Kemi ex. Varför inte sätta dessa ämnen som frivilliga & ge barnen lite mer svängrum??

Tror att skolorna skulle bli en mer harmonisk plats för våra ungar om det va lite mer avslappnat.

Nu ska de vara på två ställen samtidigt , de ska lära sig ALLT för att inte bli underkända, de ska ta ALLT på så stort allvar, de ska vara trevliga ( men sen om lärarna är det el inte spelar tydligen ingen roll ), vi ska vara ett bra förebilder för våra barn... men jag säger bara att det gäller tydligen inte alla...

De har läxor när de kommer hem. jag menar där sitter de i skolbänken med 5 min på sig att gå på toa, byta böcker i skåpet & sen till det andra klassrummet som ligger i andra sidan av en stor skola.... de måste be om LOV för att gå på toa under lektionen... de kan bli nekade... de är trötta när när de kommer hem.. de äter lite & sen ner på rummet för att fortsätta med skolarbetet. Sen tjatars det om att ungdomarna rör på sig för lite, de är ute i naturen för lite, de äter för mycket socker..bla bla bla.... Men vad tror vi vuxna då?

Hade vi klarat av det tempo & de krav som ställs på våra ungar??

Hur menar vi att de ska kunna vara ute mer?? hur menar vi att de ska undvika sötsaker?? de lär sig så snabbt att ta de en sötsak piggnar de till för tillfället & orkar läsa läxorna mer.

Men snälla är det bara jag som ser detta??

Jag försöker hjälpa min son så gott jag kan... men utan stöd från skolan.. hur ska det då bli för min son???

Hur mycket ska de klara??

De är bara 13 år! De är fortfarande BARN!!

De borde få vara barn oxå.

Nä, jag blir så förtvivlad över denna dubbel moral som härjar i min sons liv!!

Han hjälper alltid den som behöver, han gör så gott som alltid sitt bästa.. men han får skit hela tiden.

Han va kamrat stödjare när han gick i 6an men då blev det att han fick skit från andras föräldrar, för det är ju endel som anser att deras barn ALDRIG gör fel & de letar alltid efter nån att lägga skulden på... min son orkade inte vara kamratstödjare mer.

Är det så här det ska vara?????

En liten HALLOWEEN gåva till dig från mig.

Ta den med dig om du vill!!!

Dagens ord:

Ser du någon kämpa i motvind - Ge dem en hjälpande hand & dra den in till stillheten!

Hjälp oss att göra världen till en bättre plats för våra unga att ta vid!!