Ingen lätt sak att vara människa!!!

Det är inte alltid så lätt att vara människa!!

Suck...

Jag har haft en period nu när ALLT tyx gå emot mig.

Hemligheten... släng dig i väggen!!

Ja, så känner jag faktiskt JUST nu!

Jag arbetar enormt hårt för att vara & tänka positivt.

Jag sänder ut det jag vill ha åter.

Jag är trevlig & omtänksam.. på ett ärligt vis.

Jag har börjat säga ifrån, på ett vänligt sätt.

Jag kämpar verkligen hårt.

Men ändå så är det som att mitt liv bara SKA va i uppförsbacke!!

Det är minsann inte alltid så lätt att vara & tänka positivt!!

Innebär det då att jag är en sämre människa?

Ja, då får det va så för just nu är jag INTE glad & inte särskilt tacksam.

Jag VET att jag ska vara glad över det jag har.. finns de som har det värre...kunde varit värre...

men just nu känns det som att det INTE kan bli värre..

( fast jag vet att det kan det.. innerst inne )

Jag är inte frisk... jag har en väldigt knaper ekonomi...

fick en bamse räkning idag som jag inte har ett hum om hur vi ska kunna betala den.

Det som gör mig argast över den räkning är att det är pga vår okunskap, som vi fick den!!

Så Nej!!

Det är inte ett lätt jobb att vara människa.

Jag kämpar samtidigt mycket hårt med att inte tillåta andra att göra mig osynlig...

mindre värd... men det är så svårt.. Särskilt när det är en kamp med en väldigt nära person.

En person som är av oerhörd stor vikt för mig.. en person som BORDE älska mig för den jag är.

En person som borde peppa mig.. inte klaga & jämföra mig med andra.

Men det är just det...

Jag blir åt sidosatt... jag blir förminskad..

Jag får spydigheter...

jag får ständigt höra om hur bra & duktig en viss annan är...

Jag får sällan / aldrig höra nått så fint som jag ständigt får höra om denna andra.

Jag säger & skriver ofta att jag älskar henne.. men har ALDRIG fått höra det från henne!!

Det gör ont!!

Detta leder till att jag drar mig undan. Att jag inte ser fram mot att umgås med henne!

Vad jag än gör.. hur mycket jag än försöker..

duger & räcker det inte!!

Hur kan hon göra så mot mig???

Jag har byggt upp ett liv med min man & min son.

Vi bor inte i nått lyxhus.. vår trädgård är inget att visa upp i nån tävling direkt...

vi kämpar med vår ekonomi som så många andra gör...

jag är trots " vännerna" ( sjukdomarna ) en glad & positiv tjej som alltid gör mitt bästa.

Jag är nöjd med det liv jag lever.. men hade gärna haft bättre ekonomi...

Men det krävs både mod & tålamod att bygga upp ett liv.

Jag har inte fått nått gratis.. jag har fått kämpa för det jag velat ha...

sen ser jag att en person får allt serverat & allt fixat... & som är väldigt gnällig & borskämd.Som får allt...

Det känns i mitt hjärta!!

Det är så orättvist.

Jag finns oxå!!

Jag räknas oxå!!

Jag behöver oxå en hjälpande hand ibland!

Jag behöver oxå komplimanger & beröm!

Jag är INGEN slaskhink!!!

Så nu vet jag vilket arbete som är världens svåraste ;

ATT VARA MÄNNISKA!!!!!

Dagens ord;

Det är oftast vi själva som står ivägen för vår egna lycka.

Men det kan vara pga andra vi fylls av rädslor & osäkerhet

som försvårar vår väg mot lycka.

Tänk på det när du träffar nya som gamla bekanta, familjen, kunder, arbetskompisar..mfl..

När du ger en negativ kommentar ( ibland måste man ge såna oxå )

se då till att du ger MINST det dubbla med POSITIV kritik!!

Alla behöver höra att de duger, de är sedda, de räknas, de är älskade för just den de är!!

Behandla andra som du själv vill bli behandlad.

Blir du illa behandlad?

Säg ifrån!!

Krävs det så ta avstånd från de/ den personen!

Sträck på dig!! Brösta upp dig!!

Va stolt över den du är!!

Umgås med de som älskar & ser dig för just den du är!!

Vi alla arbetar med det svåraste jobb som finns :

Att vara människa!!