Kl 10.34 16 September för 36 år sen föddes det en liten flicka!
Denna lilla flicka föddes som tredje barnet.
Hon hade en storasyster & en storebror.
När denna lilla flicka växte upp rymde hon mycket.. hon hade en kusin två km bort, som hon älskade att leka med, så så fort hon fick chansen trippade hon iväg.
Hon visste vägen trots att hon bara va två år. hon brydde sig inte om att hon enbart hade blöja på sig.. hon visste vad hon ville & hon ville till sin kusin för att leka.
Denna lilla flicka bodde i en trygg miljö på landet. det fanns bara grusvägar på den tiden, & i enbart blöjan traskade hon iväg.
En gång fann en granne henne långt iväg från sitt hem & inte hade denna lilla flicka nån förståelse för hennes föräldrars djupa oro.. hon va bara två år.
Hennes föräldrar fick till sist sätta upp får nät runt tomten så att denna lilla flicka inte skulle traska iväg!
Den lilla flickan va en mycket lycklig flicka!
Den lilla flickan växte upp & när hon kom till åldern 6, började hon på lekis. Flickan hade en väldigt livlig fantasi som jag är säker på ställde till det för sina föräldrar många gånger. men flickan menade aldrig nått illa. Tror att hon sökte uppmärksamhet.
Hon va lycklig & älskade hästar & katter. Hon hade många nära lekkamrater, men favoriten va fortfarande kusinen.
Hon hade oxå en fin kamrat som kom till sin mormor & morfar på loven..hon bodde i Göteborg, hennes morföräldrar bodde granne med denna lilla flicka.
Denna lilla flicka älskade att leka & sin häst.
Hon hade många favorit leksaker & hon trodde de levde så hon ville inte lägga undan någon för de kunde ju bli ledsna.
Denna llla flicka va en ganska tyst flicka & hon växte upp ett år.. blev 7 år & började få ont i sin vänstra höft.
Det blev värre & värre & hon va borta från skolan mycket.
Hon blev ut fryst & tillslut mobbad.
Denna lyckliga flicka började bli mer & mer olycklig. Hennes bubblande glädje började försvinna.
Hon började känna sig oerhört ensam & ledsen. Hon fick gå igenom många år av smärta & operationer. Men den värsta smärtan va nog de hårda slag & ord hon fick ta emot av sina klasskompisar.
Hon blev mer & mer inbunden & led i sin tysthet.
Denna lilla lyckliga flicka..
va nu en olycklig & rädd liten flicka.
Den lilla flickan växte upp till en tonåring & började 7an. De hårda orden haglade över henne varje dag i skolan. Hon hade få vänner & vigde sitt liv till sin häst.
Denna lilla häst fick höra mycket!!Hästen räddade nog denna lilla flicka från att bli helt & hållet olycklig. Hästen hjälpte flickan att känna frihet när hästen sprang i full galopp genom skogen! Hästen visste att denna lilla flicka behövde en vän.
När flickan då började i 7an fick hon nog. Den värsta plågoanden kom en morron fram till henne för att skratta henne rakt i ansiktet. De hade fått kännedom om att flickan hade en pojkvän!! Då blev det droppen & flickan knöt sin näve & slog för allt hon va värd.. plågoanden fick en bra smäll över näsan & blodet sprutade... plågoanden började gråta & ALLA hans vänner såg detta!! De stod i en ring runt den lilla flickan & hennes värsta plågoande & hejade på honom.. men när hon delade ut slaget, blev det tyst.
Efter den dagen lämnades den lilla flickan ifred.
Hon började sakta må bättre & hon hade fått nya klasskamrater & började känna sig lycklig igen.
Hon började jobba på ett Motell när hon va 13 år på lov & helger & kvällar.
Hon började träffa vänner utanför skolan & när hon började 9an träffade hon den man som sen skulle visa sig skulle bli hennes äkta man & far till hennes barn.
Han va 4 år äldre & va punkare.
Till flickans mammas fasa! Det blev ytterligare en kamp för flickan. Att kämpa för sin pojkvän.
Det blev ytterligare en tid med hårda ord & olycka. Men flickans pojkvän fanns där för henne.
Så småningom fick flickans mamma acceptera att han va flickans val. Det va INTE poppis kan jag tala om.
Flickan kände sig inte älskad & förstådd under den tiden. Hon flyttade till sist ihop med sin pojkvän. Hans punktid va sen länge över & han va en helt "vanlig" kille men med ett större hjärta än många andra.
De växte tillsammans & blev ett sammansvetsat par.
Nu va gymnasietiden slut för den lilla flickan som växt upp till en ung kvinna!
Hon tog sitt körkort & fortsatte jobba hårt.
Vid åldern 23 födde hon en son!
Hon & hennes pojkvän va så stolta.
Sonen föddes med läppspalt som han vid 3 månaders ålder opererades.
Han va ett öron & astma barn & va mycket sjuk.
Den unga mamman blev själv sjuk & vid barnet ålder av 1 år, fick den unga mamman diagnosen SLE.
Det va ytterligare år av kamp & turbulens.
Den unga kvinnan kände nog en enorm hopplöshet & va nog väldigt bruten i själen.
Men hon gav inte upp. Hon kämpade & fann tillslut en vardag i allt elände som befann sig i hennes liv.
Hennes pojkvän jobbade mycket & va borta mer el mindre hans sons första 1, 5 år. Så den unga mamman fick ta det mesta själv.
Hon hade det hemskt jobbigt & inte nog med att hennes son va så sjuk, hade hon sin egna hälsa som bromskloss.
När sonen blev 1,5 år kom varje kvinnas önskan...
Hennes pojkvän friade!!!
Den unga mamman trodde först att hon drömde & kunde inte svara på en gång.
Men svaret blev givetvis JA!!!
Så efter många år av både lycka & olycka så gifte de sig då till slut.
De hade då varit ett par i drygt 7-8 år.
Trots alla motgångar & allt de fått kämpa med så höll de ihop.
Den unga kvinnan fick fortsätta kämpa med sin hälsa. det blev många turer till sjukhus & många starka mediciner.
Hon mådde bättre & började jobba... hon blev sämre & fick sluta jobba... hon blev bättre & började jobba på en arbetsplats... hon blev sämre & fick sluta...
detta tog på henne!!!
Hon fick till slut en svår depression & blev djupt olycklig.
Hon kände sig oerhört osynlig & värdelös.
Fick höra hårda ord från omgivningen.
Hon blev inte betrodd & höll till sist på att ge upp!
Hon ville inte leva mer.
Ingen skulle sörja henne.
Hon va bara ett påhäng för alla ändå.
I sista stund blev hon räddad. Av en främling som hjälpte henne komma på fötter igen. En sköterska som gav av sin tid till denna unga kvinna som stor på avgrunden.
Den unga kvinnan började få tillbaka kämparglöden hon haft under hela sitt liv.
Hon va van att kämpa.
Sakta men säkert kom hon tillbax.
Hennes man va det största stödet i allt detta.
Han fanns vid sin frus sida under hela tiden. Det va han som fick åka på kalas & samman komster med släkten. Hans lilla fru va så skör att hon klarade inte av att träffa människor.
Det va många som hade hemskt svårt att förstå detta & blev arga & den unga kvinnan fick kämpa för sin rätt att få läka i sin takt. Hon fick ta emot mer hårda & orättvisa ord.
Men hennes man gav henne lusten att kämpa. Sonen gav henne en mening med att kämpa.
De två va de viktigaste i hennes liv & hon valde att kämpa!!!
Hon blev så sakteliga starkare. Men när hon började bli stark & började omprioritera sitt liv & började förstå vad livet handlade om.. då möttes hon av skepsis & ännu mer hårda ord från sin omgivning. Hon fick ta emot hemska mail & telefonsamtal av människor som borde stötta henne. Hon började stänga sig inne & ville inte umgås med nån. Hon valde att kämpa i tystnad. Hon berättade inte för andra hur hon kämpade & hur hon började känna sig mer & mer lycklig.
Hon började ändra sig & det kunde de inte ta.
Det blev stor turbulens igen.
men den unga kvinnan fortsatte kämpa.
Hon blev allt starkare & började våga säga ifrån. det va nått helt nytt för henne. Med all säkerhet blev det en chock för hennes nära & kära.
En ny katastrof drabbade henne för ett par år sen. Hennes barndomsvän från Göteborg tog sitt liv.
det blev ett hårt slag för denna unga kvinna, men hon valde att använda denna sorg till nått bra. Hon valde att ta vara på livet & leva även för sin kamrat!
Hon saknar sin kamrat varje dag men är henne så tacksam.
Nu är den unga kvinnan lite äldre. Men fortfarande ung =) Nu är hon stark som en oxå & lärt sig att hon väljer själv hur hon vill leva & hur hon vill må.
Diagnoserna har hon.. men hon behöver inte leva genom dem.
Hon har tränat sig i KBT, gjort massor av behandlingar, läst massor av böcker, hon väljer nu sina vänner.. de som får henne att må dåligt.. de får inte hennes vänskap.
Hon lever för sin egen skull, sin sons, sin mans... hon lever för att hon lärt sig älska livet & insett vilken gåva det är.
När hon mår dåligt & livet känns jobbigt, då plockar hon fram sina erfarenheter hon fått genom livet & väljer att göra nått åt eländet istället för att sitta & tycka synd om sig själv
Hon bestämmer själv om hon vill ta nån medicin eller ej.
Hon bestämmer själv vad som är viktigt för henne.
Hon bestämmer själv över sitt liv.
Hon bestämmer själv över de val hon gör.
Tack vare alla tråkigheter som hon fått genomlida under sina år, har hon vuxit upp till en stark & lycklig kvinna!
En kvinna som lärt sig vara stolt över sig själv & älska sig själv.
Hon har ett stort hjärta & mycket empati. Hon är inte rädd längre!!
Hon är tacksam över hennes skolkamraters elakheter. De har hjälpt henne att bli den ödmjuka kvinna hon är idag!
Den 16 September 1969, föddes en liten pojke på ett sjukhus i Jönköping.
Den 16 September 1973 , föddes en liten flicka, på sjukhuset i Ljungby.
Ingen kunde väl ana att de två en dag skulle träffas & att de sen skulle skaffa barn & gifta sig!
Men det gjorde de!
Nu har de varit ett par i 20 år & gifta i tolv. en son på 13 år & lyckligare än de någonsin vågat hoppas på!!
Den lilla flickan tog sig igenom så mycket. den lilla flickan växte upp.
Denna lilla flicka
är
JAG!
Den 16 September 1969
Grattis på födelsedagen Tina! Det är en sorglig men ändå vacker berättelse som berättar....men med kämpaglöd och klokskap kan man nå långt och det har du gjort/gör du fortfarande
SvaraRaderaKramar till dig och din underbara man och din härliga son. En underbar familj!
Kram
/Lotta
GRATTIS PÅ DIN FÖDELSEDAG !!!Vilken fin berättelse,den innehåller mycket.Men med envishet och lite jävlar annama och klokhet kan man komma långt.Ja du utvecklas ju hela tiden.Du har en speciell plats i mitt hjärta,för du är bara för härlig.Ja en riktigt dundermänniska som jag tycker mycket om.Ha en underbar födelsedag vännen med dina Älsklingar.Ha det gott hoppas du får mycket paket bamsekramizar ~~~~RITA~~~~.
SvaraRaderaEtt Stort Grattis på födelsedagen Tina!
SvaraRaderaVilken sorglig och gripande berättelse om din barndom, svårt att hålla tårarna borta. Men vilken kämparglöd du haft och vilken stöttning av kärlek du haft av maken och barnen. Med stöd och krärlek av nära och kära orkar man med att kämpa i svåra stunder. Tack för att du delar med dig av din berättelse till oss, det kan stärka många i svåra stunder.
Intressant läsning i förra inlägget om 10 saker om dig.
Ha de gott vännen och sköt om dig.
Många kramar Britt
Om jag hade närmare till dej skulle jag komma med en bukett vackra blommor jag skulle ge dej en kram och säga-Grattis Kära Vän på Födelsedagen! jag är så glad att ha en vän som Du!
SvaraRaderaTack för att Jag fått läsa Din berättelse.
Ha en jätte bra dag!
Kramar!
Hej Tina!
SvaraRaderaVilken berättelse, så gripande, emellanåt så sorglig men också beskrivande mycket glädje, du är en stark kvinna som gått igenom så mycket, du har kämpat hårt, du har trots detta ett stort hjärta av guld, du finns där för dina medmänniskor, tack för att du delar med dig av dina erfarenheter,ditt liv...
Vilken härlig man du har som stöttat dig i vått och torrt genom er resa tillsammns, vilken kärlek, var rädda om varandra.
Du är värd allt gott!
Ha en underbar dag!
KRAM Yvonne
I love this music "An angel" helt underbar, hade den också ett tag på min blogg...
Hej vännen! tack söta för dina fina ord! Nu är jag tillbaka men innan det blir några nya inlägg så ska jag besöka er först! Hörs mera kram
SvaraRadera